Den svenska stumfilmseran är en filmhistoriens mest mytomspunna och fascinerande perioder. Film i naturliga miljöer var ingalunda någon självklarhet i början av 1900-talet och det storslagna nordiska miljöerna som Mauritz Stiller och Victor Sjöström presenterade förbluffade även en internationell publik. Det som gjorde denna filmperiod så omsusad har dock många fler förklaringar, dels använde man sig av bättre författade manus än innan, dels använde man sig av tekniken på ett mer raffinerat sätt än innan.
Skådespeleriet tilläts ta mer plats, agerandet blev mer personligt och mindre teatraliskt men inte för den delen mindre intensivt. Alla dessa aspekter sammanstrålar i Körkarlen från 1921 vars specialeffekter då var långt före alla andra, vars persongalleri fortfarande berör och Selma Lagerlöfs suggestiva saga som ligger till förlaga för filmen blev en del av filmhistorien.
Ett mörkt mästerverk
Det var inte första gången Victor Sjöström samarbetade med Selma Lagerlöf vars suggestiva, medryckande och inte sällan övernaturliga berättelser kom att få enorm inverkan på inte minst thriller- och skräckgenren inom filmen. Den som tycker sig känna igen scener i Körkarlen från exempelvis Stanley Kubricks The Shining, baserad på Stephen Kings roman och med Jack Nicholson i huvudrollen ser helt rätt, Victor Sjöströms drömska och mörka mästerverk kom att påverka och påverkar än idag filmskapare världen över och Ingmar Bergman nämnde Körkarlen som en helt avgörande influens på hans eget filmskapande.
Historien om den försupne David Holm(spelad av Victor Sjöström)som får höra om hur den siste som dör på Nyårsafton får agera körkarl åt Döden(det vill säga hämta upp de dödas själar) under kommande år är en sammansatt och gripande historia som blandar socialrealism, skräck, spökhistoria och kärlek. David Holm är illa ute och i en serie tillbakablickar får han se vad hans leverne gett upphov till, efter det att han blivit ihjälslagen och hans själ rest sig ur liket och ger sig iväg på en sorglig och isande färd genom nyårsnatten tillsammans med Dödens körkarl.
Den skildring av det fattiga land som Sverige var då, något som Sjöström skildrat redan i Ingeborg Holm(Hilda Borgström som spelade titelrollen medverkar även i Körkarlen)framträder här i all sin brutalitet men skildringen handlar också om frälsning och bättring; David Holm har gjort hemska saker, både mot sig själ och andra men kärleken visar sig inte bara kunna betvinga det hårdaste hjärta, det betvingar även döden. Samtidigt är det ingen sentimental film, handlingen och bilderna talar för sig själva och den det faktum att den ganska knapphändiga dialogen(även med stumfilmsmått mätt)överskuggades av det suggestiva bildspråket gjorde inte den internationella populariteten mindre.
Tekniskt banbrytande
Det var vid första anblick ett risktagande att ta sig an Selma Lagerlöfs berättelse som till stor del utspelar sig, inte i livet, inte i döden utan däremellan; David Holm, i Victor Sjöströms gestalt, ses resa sig ur sin döda kropp, man får se honom vandra bland de levande, genomskinlig men synlig. Detta, ännu idag, imponerande bildspråk skapades genom raffinerad dubbelexponering och att foga samman filmen när väl scenerna var filmade tog nära nog ett halvår innan Körkarlen till slut hade premiär på nyårsdagen 1921, notera att filmandet som sådant pågick enbart mellan maj och juli.
Höjdpunkt och början till slutet på en era
Körkarlen blev en enorm framgång, såväl i Sverige som internationellt där den är mest känd genom sin engelskspråkiga titel The Phantom Carriage. Filmens storhet var uppenbar redan för sin samtid och den ses idag som den svenska stumfilmserans höjdpunkt och den har flera gånger röstats fram till bästa svenska filmen någonsin. Därför kan det tyckas lite sorgligt att Körkarlen också har fått symbolisera början till slutet för det som kallas ”Den svenska filmens(första)guldålder”; dess främsta symboler lockades till Hollywood där få lyckades.
Dock får Körkarlen en fin liten epilog mer än tre och ett halvt decennium efter sin premiär då Victor Sjöström gör sin sista huvudroll i Ingmar Bergmans Smultronstället. Bergman, som får sägas ha utlöst svensk films ”andra” storhetstid hade som ung pojke sett Körkarlen, en film som haft enorm inverkan på honom. I Smultronstället möts två guldåldrar. Elevens hyllning till Mästaren.